Hej Morfar.
Jag hoppas du har det bra där du nu är. Jag tänker på dig ofta, så klart. Mycket har förändras sen du försvann som individ bland oss, men jag vet att du alltid tittar ner. Jag hoppas du gillar det du ser.
Jag tittar på det sista året vi fick tillsammans - du hann fylla 60 år, jag hann börja nian och vi var utomlands.   Även om jag hade vetat att det var det sista året du fanns hos oss hade jag inte gjort något annorlunda. Vi fick ett fantastiskt sista år. Jag har ännu inte hunnit åka utomlands igen, men det kommer morfar, efter vi köpt en bil.. 
Alex ska kanske göra utlandsmission, på Mali. Det finns risk att jag förlorar honom, så jag började tänka på dig. 
Det finns så mycket jag vill göra innan vi blir gamla. Jag vill resa, vara världens bästa mormor/farmor till mina barnbarn som du var - du anar inte hur mycket jag alltid har sett upp till dig. Du hade en förmåga att samla familjen. Det är något jag saknar idag. Jag har tappat kontakten med Erika, vi har så svårt att ses. Men du samlade oss till roliga saker, släktmiddagar är det tråkigaste jag vet - men du gjorde släktumgänget roligt. 
Jag vill ha din inställning på livet - din inställning mot andra människor. Du var en sån öppen människa. Du såg kanske hur många som kom på din begravning - du är så älskad av många.
Ja, jag hejar fortfarande på Skellefteå AIK, som det har gått riktigt bra för. De har vunnit sm-guld 2 gånger sen du försvann.. Detta år så går det lite trögare, men jag kommer aldrig heja på något annat lag. Jag har nog dig att skylla på för det.
Det har gått 6 år. Men jag kommer aldrig sluta minnas dig och det du gjorde och vad du tillförde mitt liv.
Älskar dig käraste Morfar, vi ses snart!
 
 

Kommentera

Publiceras ej